Ett korn av evigheten

Emil Matsson

Sten löses inte upp. Sol och vind förvandlar sten till sand. Rörliga hav och strömmande floder nöter sten. Olika storlekar och former skapas då stenen bearbetas genom mekaniska processer för att tjäna våra behov. Alltid åsidosatt för att passa in i omgivningen. Naturens krafter lyfter och sprider ut stenar eller används som pelare i vår expanderande värld.

En koreografi av rörelse förvandlar den fysiska världen. Det fysiska utrymmet kommer i liv, men också anpassar sig livet till det ständigt förändrande utrymmet. Det levande samt det stilla, dikterar denna utveckling. Resultatet av samverkan mellan dessa två ämnen, är vad jag letar efter. Koreografin som följer livets rörelser, följer silad sand. Men sanden fungerar även som en sil i sig. Somliga berättelser är skrivna i sediment - lager av förgången tid under jorden. Delar av informationen förlorad. Otaliga historier korsar varann på samma yta.

I dalens djupaste sänka, har vatten samlats och gröna växter gror. Härifrån, är det gröna som grott på somliga platser synligt. Deras rötter sitter fast, trots sandens flyktiga natur. De har låtit sina händer sjunka ner genom lager av sand, lera och gyttja, bara för att hitta en ro i djupet av otaliga mönster som grävmaskinerna skapat i den leriga sanden. Detta är en oas för växter som blomstrar i kaos.

I denna dal vilar sanden orörd, sedan 10,000 år tillbaka, då floderna frös. Nu sker utgrävningar. Det sprängda berget krossas till grus och ett tillverkat material samlas i högar längs den frusna flodens uråldriga sand. Högarna växer och minskar var dag, allt efter att grävmaskinerna för bort material, för att sedan fylla högarna åter. Landskapet återskapas konstant genom processen av utgrävning, tillverkning och frakt. Den uråldriga traditionen av att återskapa denna hållbara produkt fortsätter.



Emil Matsson är en konstnär från Göteborg, Sverige, bosatt i Stockholm med en kandidat och masterexamen i fri konst från Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Emil använder ofta kameran som redskap och laborerar med olika sätt att presentera ett foto. Han arbetar också med skulptur och ofta med fotografier som gränsar till skulptur. Med en mix av flera konstverk bygger han upp rumsliga installationer. Temamässigt arbetar han ofta med en plats som utgångspunkt. Ett verk kan utgå från en exkursion till en plats som sedan leder vidare till ett dokumentärt undersökande med nyfikenhet för den information och de historier som går att läsa från en plats utformning i landskap och i detalj. Intressena ligger ofta i geologisk historia, artificialitet och tids manipulerande kraft på material. I ateljen söker han en metod för att filtrera material genom varandra. Med olika metoder görs försök att lyfta ur en form eller avtryck från en plats och kombinera det med formmässiga paralleller. I början manipuleras en form med ett enkelt ramverk av begränsningar som spelregler. Formen kan plockas isär i delar på olika sätt för att sedan sättas ihop igen i en ny variant. Så som man vrider och skiftar på de färgade rutorna på en Rubriks kub är målet på samma vis att gå vilse med metoden.